Gud är ingen trollkarl! !
Under mina 20 år som frälst har jag ständigt förundrats över den stora otro som ligger över många som påstår att de är kristna.
Precis som med vänskap så märker man om den är äkta när situationer uppstår som kan vara svåra och mörka.
Jag har en LEVANDE tro på Gud och det tar sig tydliga uttryck. Min Gud säger genom sitt ord att jag förmår göra allt i Hans kraft. Och vad jag förstår så gäller Hans ord alla troende och finns därmed tillgängligt för alla dessutom. Men hur kommer det då sig att människors otro blir så tydlig när promblem såsom ekonomisk svårighet och sjukdom gör sig påmint!?
Det står ingenstans i hela Guds ord att kristna inte ska lida på olika sätt. Däremot kan vi med Guds hjälp och vår tro besegra våra hinder. Det första som Gud lärde mig som kristen var att STÅ PÅ EGNA KRISTNA BEN! Det behöver hundratusenals kristna få inplanterat i sig.
Om vi inte kan be och tro för våra nära och kära utan tvivlar liknar vi lärjungarna som blev livrädda när vindarna började blåsa ute på sjön i båten där Jesus låg och sov. Mästaren tillrättavisade sina efterföljare och kallade de klentrogna. Efter denna händelse växte de dock till i tron av förtröstan. Tyvärr ser det inte ut så hos de flesta i Sverige! Jag och Gud bryr sig föga om vad du har skrivet i din panna eller vilka gudstjänster du springer på. Vad kommer ut ur det du påstår dig göra?!
Fortfarande ser jag hur kristna ständigt kastar sig i armarna på allt och alla när minsta förkylning dyker upp. "Be för mig", eller för "mormor Stina", osv. BE SJÄLV människa!!!!!
Om du hade tro som ett litet senapskorn kunde du befalla både feber, förkylning och andra sjukdomar att häva sig upp och kasta sig i havet. Men om du aldrig lärt dig att vandra i tro på riktigt så räcker en nysning för att du ska börja gnälla, anklaga Gud och tvivla. En sådan människa säger Gud ska inte förvänta sig något gott av Herren.
Det är Guds ord som säger detta så skjut inte "brevbäraren". Det är inte mängden böner som räknas utan TRON! Hövitsmannen som själv hade befäl under sig visste att ett ord från Mästaren skulle räcka för att helande skulle ske med hans tjänare! Och så mottog han helandet också.
Jag blir så heligt vred när jag ser den ljumhet och lättja som råder i vårt land över vem Jesus är och vad vår tro förmår göra. Själv tar jag emot under, tecken, och mirakler dagligen. För att jag TROR!
Det religiösa är förkastligt och jag ser ständigt hur människor åker berg och dalbana i sina liv då de inte gjort Gud till nummer ett i sitt liv, och så blir de chockade när sjukdomar drabbar. Först då vaknar de upp och vill ha hjälp. Men vänder de sig till Gud på sina bara knäen och ber honom om förlåtelse för sin stora otro?! Nej i sitt högmod talar de lössläppta citat ur Bibeln och kräver att andra ska be! Jojo! Tro syns och hörs! Otro också!
